Destination Lerjelandet – värden och berättelser
Nyheter från Leaderprojekt “Destination Lerjelandet – värden och berättelser”
14 april 2019
Bergumsbjörnbär är i Sverige blott känt från en lokal, vid Bergum i Västergötland, som också är den enda lokalen i Norden.
Vi träffade Klara Jansson på Miljöförvaltningen i torsdags och pratade om naturvärden i “Lerjelandet”. Nu längtar vi till augusti, för att att få se hur fint det är vid Högsjön när Klockgentianian blommar. Och så blev vi oerhört sugna på att arrangera en sk “bioblitz” – en typ av medborgarforskning där man inventerar antingen et
t område eller en viss art under en bestämd tid.
Klaras topp-tre-lista över spännande områden inkluderar Orremossen, Högsjön/Rellsjön och Gråbacka med sjön Bredvattnet.
Orremossen är “ett guldkorn om man pratar naturvärden”. Här – liksom vid Högsjön – växer Klockgentiana. Det är en flerårig ört som kan bli upp till fyra decimeter hög, och blommar i klarblått i Augusti-September. Den är en så kallad ansvarsart för Göteborgs Stad. Det innebär att eftersom den växer här har vi ett särskilt ansvar för att skydda den. Den och fjärilen Alkonblåvinge som har Klockgentianan som värdväxt. Utan dem, inga alkonblåvingar. När man inventerar fjärilarna räknar man äggen på Klockgentianans stänglar, och inte själva fjärilen, fick vi veta.
På Orremossen växer också cypresslummer, som även den är rödlistad och fridlyst.
För att hålla markerna öppna bränner man ljungen på Orremossen med jämna mellanrum. Den senaste bränningen skedde så sent som i onsdags, den 10:e april 2019.
Eftersom vi har många olika landskapstyper i området – allt från öppna fält till skogar med vildmarkskänska – finns det också ett rikt djurliv.
Vid Högsjön och Rellsjön längs Mollsjövägen har Sveriges främste expert på hasselmöss hittat spår av dessa små krabater. Främst genom att inventera deras sommarbon, som fästs på grenarna i täta buskar.
Vi har mycket och många olika sorters fåglar, liksom fjärilar. Just fjärilar är välinventerade, eftersom de är kopplade till ett lokalt miljömål för Göteborgs Stad; “rikt växt- och djurliv”; där målet är att fjärilspopulationen inte ska minska.
Man har även gjort en inventering av större och mindre vattensalamander.
Klara tipsar om att (försiktigt) titta under stenar i rinnande vattendrag på våren. Då kan man få syn på små hus med hål i, som det sitter en sländelarv i. Lagom läskiga ser de ut! Det är svårt att föreställa sig att de ser helt annorlunda ut som fullvuxna.
Gråbacka med sjön Bredvattnet kvalar in som särskilt intressant pga att det finns ett brandområde från en tidigare skogsbrand. Den skapade nya förutsättningar för arter som inte annars hade funnits. Själva sjön är också en öringssjö där endast flugfiske är tillåtet.
En art som inte finns någon annanstans i hela Sverige växer intill Bergums kyrka. Den kallas lämpligt nog för “Bergumsbjörnbär”. På frågan om hur man kom på att leta där, och efter just björnbär, förklarar Klara att man vet att björnbär lätt får underarter, och därför gjorde man en inventering.
Efter att ha fått lära oss att det finns något som heter “bioblitz”, ett arrangemang där vem som helst kan vara med och inventera ett område eller en viss art under en bestämd tid, blev vi väldigt sugna på att ordna ett sådant. Kanske på Långemossen? Den är enligt Klara inte så undersökt.
Det finns också en sida som heter Artportalen (artportalen.se) för den som vill veta mer om vad som finns runt knuten. Den drivs på uppdrag av Naturvårdsverket och är enligt beskrivningen “en webbplats för observationer av Sveriges växter, djur och svampar”, där både privatpersoner och yrkesverksamma kan bidra.
Några länkar:
Klockgentiana; http://artfakta.artdatabanken.se/taxon/1885
Alkonblåvinge; http://artfakta.artdatabanken.se/taxon/101259
Cypresslummer; http://artfakta.artdatabanken.se/taxon/552
Bergumsbjörnbär: http://artfakta.artdatabanken.se/taxon/1924
https://sv.wikipedia.org/wiki/Bioblitz
Monika och Alexandra
Kort beskrivning av projektet
Projektet som fått stöd från Leader Göta Älv har för avsikt att identifiera de natur- och kulturvärden som kännetecknar och särskiljer Lerjelandet från andra destinationer. Syftet är att identifiera tema(n) som kan ligga till grund för vidare utveckling av Lerjelandet som destination, och i samverkansgruppen “Destination Lerjelandet” skapar vi sedan minst tre bokningsbara paketerbjudanden inom ramen för projektet. Efter projektets slut går vi vidare med de bokningsbara paketen och utforskar “Destination Lerjelandet” som en gemensam samarbetsplattform.
Projektet skall genomföra under mars – juni 2019.
Monika Andersson och Alexandra Nilo Pettifor är projektledare
Projektet kommer att dels sammanställa och analysera befintlig kunskap om området (rapporter, utredningar, fakta), dels samla in kvalitativ data i form av lokala berättelser och traditioner och besökares upplevelse av området.
Föreningen har redan ett upparbetat ‘bibliotek’ med material. Till det kommer resultatet av en lokalekonomisk analys som utförs genom Stadslandet Göteborg med slut våren 2018.
Huvudfokus kommer att ligga på kvalitativ datainsamling i form av intervjuer och workshops, bl.a i form av ett ‘berättarcafé’. Till berättarcaféet kommer vi att rekrytera 3-4 personer med djupgående kunskap om kulturhistoria, traditioner och skrönor med koppling till bygden. Samtalet kommer att ledas av en inhyrd moderator, och själva arrangemanget är offentligt. På så sätt hoppas vi uppmuntra mesta möjliga berättarglädje, till skillnad mot att intervjua personerna en i taget.
För att förstå besökares upplevelse av området kommer vi att genomföra djupintervjuer med lokala aktörer som regelbundet möter externa besökare, liksom insamling av reflektioner från besökarna själva på populära platser i området.
Någon eller några workshops kommer att ha fokus på att identifiera teman och skapa bokningsbara paketerbjudanden.